måndag 5 november 2012

Dyskalkyli


Min morgon började fruktansvärt (skönt). Sambon gick upp vid 6 tiden och jag somnade om i godan tro om att min telefon skulle ge ljud ifrån sig som alltid vid 7 tiden. 
09:05 vaknade jag och tittade på klockan. Första tanken var "jaja, då blir det ingen promenad till läkaren idag". Låg kvar till tjugo över nio, tänkte att jag skulle dubbelkolla om jag skulle vara hos läkaren halv elva eller halv tolv. Eh, jag skulle vara där halv tio!!

Så på med kläder, försöka ringa till Vårdcentralen och säga att jag är påväg. Har ni förresten försökt ringa till en Vårdcentral och säga att ni är sena? Jo tjenare och lycka till säger jag bara! Telefonsvarare är de bra på - och att ringa upp med för den delen, efter ett par timmar. 
Jag sprang till bilen, körde rally längs med 70 sträckan och sprang upp till Vårdcentralen och tittade på klockan. 09:33.
Tre minuter sen. Kvinnan i receptionen tog god tid på sig men jag fick komma in. In till väntrummet likt en flåsande valross. Kondition sa du? Uhm, vad är det?

När jag sitter där känner jag hur magen kniper eftersom jag inte hunnit morgonkissa och munnen smakar inte direkt gott. Tydligen var jag i alla fall så klok i stressen att jag hann få ner en påste tuggummin i jackan. Det tackar min läkare för.

När läkaren kommer efter ett par minuter är det samma läkare som både jag och min sambo träffat ett par gånger. En trevlig, lugn och förtroendegivande man på ca 30 år. 
Han börjar med att skratta åt mig när jag ber om ursäkt för min sena ankomst. 

Sen berättar jag varför jag är där, om dyskalkylimisstankarna jag har. Hur det aldrig fungerat riktigt i skolan med matten. Att problemen började redan i mellanstadiet och bara eskalerat. Att jag bara med nöd och näppe fått godkänt på mina prov och som slutbetyg. (Efter lite rannsakande tror jag att jag enbart fick godkänt i gymnasiet för att min lärare ville vara snäll för att hon visste hur jag ansträngt mig.)

Det jag gillar med min läkare är att han alltid är grundlig och noggrann samtidigt som han är effektiv, inga onödiga frågor. Hur funkade det i andra ämnen i skolan? Har jag svårt för språk? Hur fungerar min koncentration? Har någon i familjen samma problem eller liknande? Vad jag vill få ut av diagnosen? Varför sliter jag med matten nu? 

Jag fick en remiss till Danderyds sjukhus där de utreder räknesvårigheter och även tal- och lässvårigheter. 

Fördelen med dagens samhälle är att vi som patienter kan vara pålästa innan vi kommer till läkaren. Min läkare trodde att jag hade problem men hade själv inte skrivit någon remiss tidigare eller ens mött en patient med problem. Jag hade läst på en hel del och när han frågade vart jag ville ha remissen svarade jag Danderyd. Jag vet att vissa logopeder gör liknande utredning men jag kör på Danderyd. Dit hittar jag i alla fall...









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar